Advokatlaget förklarar

att överklaga en dom eller ett beslut

Inom svensk rätt är huvudregeln att ett beslut eller en dom kan överklagas av den som beslutet eller domen rör, i det fall avgörandet gått honom eller henne emot.

När ett överklagande har författats ska det skickas in till den instans som beslutet eller domen meddelats av. Instansen kommer att pröva om överklagandet inkommit i rätt tid och sedan översända överklagandet till en högre instans för att avgöra om den överklagande parten har klagorätt.

icke slutliga och slutliga beslut

Beslut kan vara av två typer – icke slutliga beslut samt slutliga beslut.

Icke slutliga beslut får ibland bara överklagas vid överklagande av slutligt beslut eller dom. Det kan exempelvis röra sig om beslut som fattas under en rådande rättegång. I vissa fall kan det också krävas anmälan från en part, att det finns ett missnöje, för att vid ett senare tillfälle ha rätt att överklaga beslutet.

Ett slutligt beslut kan alltid överklagas, såvida något annat inte är föreskrivet.

prövningstillstånd

För att överklaga en dom till hovrätten krävs prövningstillstånd i vissa fall. Prövningstillstånd krävs exempelvis inte i ett brottmål där påföljden blivit annat än böter. Prövningstillståndet är inte en begränsning i rätten att överklaga. Det innebär dock att om hovrätten eller Högsta domstolen inte gett prövningstillstånd, så kan inte underinstansens beslut eller dom prövas. Anledningar till att ge prövningstillstånd är om målet behandlar en fråga som saknar vägledande avgöranden inom området, eller om det finns skäl att tro att domen från underinstansen inte är korrekt.

tidsfrist

Majoriteten av beslut och domar har en så kallad tidsfrist.

Det innebär att rätten att överklaga är tidsbestämd och att ett överklagande för den aktuella domen eller beslutet då måste skickas in till instansen innan tiden löpt ut. Tiden man har på sig att överklaga framgår i en bilaga tillhörande domen, i vilken det också ska framgå vart överklagandet ska skickas och vad det ska innehålla.

Skulle tiden för att överklaga ha gått ut, kan det ansökas om resning av en part i målet. Resning innebär att målet tas upp av domstolen igen, även fast rätten att överklaga har löpt ut tidsmässigt.

Anledningar till resning kan vara att nya uppgifter har tillkommit eller att ny bevisning har tagits fram. För resning av en dom från tingsrätten ansöker man till hovrätten, och för resning av dom från hovrätten ansöker man hos Högsta domstolen.