Vad är en fullmakt?
Fullmakter förekommer oftare än vad många tror, exempelvis hos rättegångsombud (rätt att föra en parts talan i domstol), kassabiträden (en rätt att sälja produkter för butikens räkning) samt god man (en rätt att för en annan person utföra vissa handlingar som denne inte anses kapabel till att själv utföra).
Det är möjligt att ingå fullmakter både som juridisk person och som privatperson. Personen som får fullmakten kallas fullmaktstagare och personen som ger fullmakten kallas huvudman. När fullmaktstagaren nyttjar sin fullmakt mot en utomstående person, företar rättshandlingar mot en tredje person, kallas motparten tredje man.
En fullmakt kan vara antingen begränsad eller obegränsad. En begränsad fullmakt kan exempelvis avse enbart en handling, att ta ut 500 kr från huvudmannens bankkonto. En obegränsad fullmakt kallas ofta generalfullmakt och avser i de flesta fall alla handlingar som huvudmannen själv kan begå.
Vad är behörighet och vad är befogenhet?
Vid upprättande av en fullmakt är det viktigt att ha koll på två centrala begrepp – behörighet och befogenhet.
Behörigheten i en fullmakt utgör gränsen för vad fullmaktstagaren kan göra, vilka rättshandlingar den kan företa, exempelvis köpa en båt för huvudmannens räkning.
Befogenheten däremot är ännu mer specifik och påvisar vad fullmaktstagaren får göra, ofta är det mer specifika anvisningar. Det kan exempelvis vara anvisningar om att båten fullmaktstagaren ska köpa ska vara av ett visst märke eller uppgå till ett visst pris.
Det är viktigt att hålla dessa två begrepp isär, för att befogenheten behöver tredje man inte vara medveten om, utan det tredje man måste se är behörigheten, att fullmaktstagaren har rätt att företa denna rättshandling i fullmaktsgivarens namn.
Om en fullmaktstagaren handlar utanför de anvisningar huvudmannen gett honom gällande behörighet och befogenhet får det konsekvenser. Handlar fullmaktstagaren utöver sin behörighet blir det tänkta avtalet inte rättsligt bindande för huvudmannen, förutsatt att tredje man inte hade en befogad uppfattning om att fullmaktstagaren hade rätt att ingå avtalet. Har tredje man en befogad uppfattning om giltigheten blir fullmaktstagaren därmed ersättningsskyldig till huvudmannen. Går fullmaktstagaren längre än hans befogenhet sträcker sig begås ett avtalsbrott gentemot huvudmannen, där följden av avtalsbrottet ska regleras i fullmaktsavtalet.
Med anledning av att ansvaret som läggs på fullmaktstagaren är betydande och kan få stora rättsliga konsekvenser är det viktigt att fullmakten är välformulerad och tydlig. Det uppmuntras också att fullmakten ingås skriftligen, mest med anledning av att det är bra bevis om konflikter skulle uppstå. För att underlätta samspelet mellan huvudman och fullmaktstagare är det också viktigt att gränserna för behörighet och befogenhet sätts med tydlighet, detta exempelvis genom att framhålla vilket maximipris som får erläggas vid köp.
relaterade rättsområden
© Advokatlaget AB. Alla rättigheter reserverade
