Hur går en rättegång till?
förundersökning
När det finns misstanke om brott inleds en förundersökning där polis och åklagare tillsammans reder ut det aktuella brottet.
I detta skede hålls polisförhör med brottsoffer, den misstänkte och vittnen. Utöver detta undersöker polisen teknisk utredning och platsen där brottet begåtts. Oftast leds förundersökningen av en åklagare, men i enklare fall kan polisen leda undersökningen.
Förundersökningen omfattas av sekretess, varför uppgifterna i den oftast inte är offentliga uppgifter.
Den misstänkte och dennes försvarare har, trots sekretessen, alltid rätt att ta del av information som finns i förundersökningen, såvida det inte påverkar utredningen negativt.
När förundersökningen är klar sammanställs relevant information i ett förundersökningsprotokoll. Den misstänkte och dennes försvarare får ta del av protokollet, och om så önskas begära ytterligare utredningsåtgärder. Den del av förundersökningen som inte tas med i förundersökningsprotokollet hamnar i “slasken”, vilken den misstänkte och dennes försvarare har rätt att ta del av. Detta kan vara till nytta eftersom det kan finnas bevisning där som talar till den misstänktes fördel.
huvudförhandling
Efter att åklagaren väckt åtal baserat på förundersökningsprotokollet bokar domstolen in huvudförhandling.
Innan huvudförhandlingen äger rum brukar försvarsadvokaten och klienten mötas upp. Är klienten häktad kan den antingen föras till domstolen med transportpersonalen, eller så förs den misstänkte in i rättegångssalen genom en speciell häktesingång.
Vad gäller målsägande och målsägandebiträdet möts de vanligtvis upp utanför rättegångssalen på avtalad tid.
Huvudförhandlingen startar med att domstolen ropar på målet, vilket innebär att det ropas ut i högtalarna att den aktuella förhandlingen ska börja och att parter och åhörare är välkomna in i salen.
Som huvudregel får alla vara med och lyssna under huvudförhandlingen, men ibland kan huvudförhandlingen hållas bakom stängda dörrar, exempelvis om förhandlingen behandlar sexualbrott där barn är inblandade. Vad gäller vittnen tillåts de inte vara med i rättegångssalen under förhandlingen, utan kallas enbart in för att förhöras.
När alla parter intagit sin plats i rättegångssalen gör rättens ordförande en närvarokontroll. Därefter tillfrågar ordföranden försvararen, målsägandebiträdet samt åklagaren om det föreligger något hinder mot att förhandlingen hålls. Framförs inga invändningar hålls rättegången.
Åklagaren inleder med att lägga fram sitt ansvarsyrkande och tillhörande gärningsbeskrivning. Önskar målsägande begära skadestånd framställs skadeståndsyrkandet genom målsägandebiträdet. Efter detta får den misstänktes försvarare möjlighet att bemöta ansvarsyrkandet från åklagaren och eventuellt skadeståndsanspråk från målsäganden. När detta är avklarat får båda parter möjlighet att framföra sina sakframställningar.
sakframställning
Sakframställningarna inleds med att åklagaren börjar med sin sakframställan.
Åklagaren beskriver då sin uppfattning om den brottsliga gärningen, när och hur den tilltalade gått till väga.
Vid detta tillfälle framställer också åklagaren vilken bevisning från förundersökningen som den önskar åberopa.
Därefter får målsägande och främst målsägandebiträdet möjlighet att komplettera åklagarens sakframställan, och på egen hand utveckla sin skadeståndstalan.
Den tilltalade framför sedan sin sakframställan, främst genom sin försvarsadvokat, där den framhåller sin version av händelseförloppet, och tydligt förklarar hur klientens handlande inte stämmer överens med åklagarens framställan. Har försvararen åberopat bevisning på eget håll är det vid detta tillfälle som försvararen ska lägga fram den.
I Sverige finns regler som säger att muntlighetsprincipen och omedelbarhetsprincipen gäller. Detta innebär att rätten enbart får grunda sin dom på det som framförts muntligen under förhandlingen. Med detta kommer att förundersökningsprotokollet inte delges rätten innan förhandlingen äger rum.
förhör
När sakframställan gåtts igenom blir det aktuellt med förhör. Det inleds med att målsäganden blir förhörd, och får då berätta fritt om hur den uppfattade hela händelseförloppet. Sedan får åklagare, försvarare och målsägandebiträde möjlighet att ställa frågor. Sedan upprepas samma procedur fast med den tilltalade.
Efter att parterna hörts är det eventuella vittnens tur. Är vittnena närstående till den misstänkte ska vittnesed inte avläggas. Är vittnet inte närstående ska vittnesed avläggas. Den som först får ställa frågor till vittnet är den som åberopat vittnets utsaga som bevisning, oftast är det åklagaren. Det är viktigt att den som leder förhöret inte ställer ledande frågor. Med ledande frågor menas frågor som bjuder in till ett visst svar.
personalia
Innan slutpläderingen kommer ett avsnitt i huvudförhandlingen som benämns personalia. Här utreds den tilltalades personliga förhållanden. Om det finns risk för att den tilltalade kommer att dömas spelar det här en viktig roll inför det kommande bestämmandet av vilket straff den dömde ska få. Rätten ser då efter om den tilltalade begått brott tidigare. Rätten kan även ha hämtat in ett yttrande från frivården innehållande en personutredning. Är den tilltalade ungdom hämtas yttrande från Socialtjänsten in.
slutanförande
Slutanförandet innebär att varje part får möjlighet att sammanfatta det som framkommit under förhandlingen och från sitt håll tala för varför rätten ska gå på en viss bedömning. Det är vanligt att de flesta juridiska argumenten kommer fram under slutpläderingen.
Åklagaren börjar med att argumentera för att den tilltalade begått det speciella brottet och vilken påföljd som rätten ska döma ut.
Efter detta får målsägande möjlighet att föra sitt slutanförande, där det oftast läggs vikt vid det skadeståndsanspråk målsägande gjort.
Huvudförhandlingen avslutas med att försvararen håller sitt slutanförande. Ofta fokuseras här på bestridande från åklagaren, brister i bevisning, anledningar till att skadeståndet inte ska bifallas och om den tilltalade skulle dömas, vilka förmildrande omständigheter som talar för ett lindrigare straff än det åklagaren yrkar på.
överläggning och dom efter rättegång
När en rättegång avslutas ges rätten tid till överläggning. Är målet av enklare karaktär eller om det rör ungdomar brukar rätten avkunna dom direkt på plats efter genomförd rättegång. I majoriteten av mål får man vänta några veckor på att dom ska meddelas. När dom meddelas översänds den till respektive part, och finns missnöje kan domen överklagas till högre instans.
Relaterade rättsområden
© Advokatlaget AB. Alla rättigheter reserverade
