Advokatlaget förklarar

vad är häktning?

Häktning är en typ av frihetsberövande som domstolen beslutar om efter en begäran av åklagare. Du kan bli häktad om du på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan leda till minst ett års fängelse.

häktning aktualiseras i tre olika situationer

Om det finns en risk för att den misstänkte på fri fot skulle försvåra brottsutredningen genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredningen. Detta kallas kollusionsfara.
Om det finns risk för att den misstänkte försöker undgå domstolsprövning eller straff genom att den exempelvis avlägsnar sig från landet. Detta kallas flyktfara.
Om den misstänkte går fri och det finns en risk för återgång till kriminalitet. Detta kallas recidivfara.

vilka brott ger obligatorisk häktning?

Om en person är misstänkt för ett brott som föreskriver minst två års fängelse ska häktning ske obligatoriskt, förutsatt att det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. Med detta menas att det helt saknas recidivfara, flyktfara och kollusionsfara. Detta leder till en tydlig presumtion för häktning. Exempel på brott som medför obligatorisk häktning är våldtäkt, grovt narkotikabrott samt grovt vapenbrott. När en person är häktad har den alltid rätt till en försvarsadvokat.

vem beslutar om häktning och hur går det till?

I samtliga fall med häktning ska en bedömning göras utifrån proportionalitetsprincipen. Det innebär att häktning enbart får aktualiseras om skälen för det är starka nog i förhållande till det intrång det innebär för den misstänkte, det men det medför samt om det finns annat intresse som talar för att den misstänkte inte ska häktas, exempelvis om den misstänkte har minderåriga barn som behöver en vårdnadshavare. Det krävs alltså en proportionalitetsavvägning.

Om domstolen misstänker att det begångna brottet enbart kommer leda till böter får häktning inte ske, det finns ett slags häktningsförbud.

Domstolen ska utan dröjsmål hålla en häktesförhandling, senast fyra dygn efter begäran av åklagare om häktning, för att avgöra om den misstänkte ska häktas. Häktesförhandlingen går ut på att åklagare, den misstänkte och dennes försvarare möts i domstol. Där framför åklagaren sina skäl för häktning och den offentliga försvararen motsätter sig eller medger detta.

hur länge kan man vara häktad?

När domstolen fattat beslut om häktning får den misstänkte sitta häktad i 14 dagar innan åklagaren måste väcka åtal. Finns det skäl för det kan tiden för häktning förlängas, men en längsta tid för häktning finns. Om tiden för väckande av åtal stundar att löpa ut hålls en omhäktningsförhandling för att på nytt pröva om den misstänkte ska hållas häktad; regler kring detta finns i rättegångsbalken, se exempelvis 24 kap. 18 § RB. Omhäktningsförhandlingar ska ske med högst två veckors mellanrum fram tills att åtal väcks.

Som huvudregel får en misstänkt vara häktad som längst nio månader innan åklagaren väcker åtal. En minderårig som begärs häktad får sitta frihetsberövad i längst tre månader. Dessa tidsgränser ska dock inte ses som absoluta. Om domstolen beslutar annat går det före huvudregeln med nio respektive tre månader.

Det är också upp till domstolen att besluta om den misstänkte ska vara fortsatt häktad fram tills rättegång och dom.

restriktioner för den som är häktad

Åklagaren kan få tillstånd från domstolen att besluta om restriktioner för den häktade, alltså att den misstänktes kontakt med samhället reduceras under tiden den sitter häktad.

Anledningar till att restriktioner kan bli aktuellt är om åklagaren misstänker att brottsutredningen förhindras om klienten har kontakt med omvärlden eller att det finns risk för att bevis förstörs.

Exempel på restriktioner är:

Besök måste få åklagarens godkännande
Brev från och till den häktade ses över av åklagaren
Samtal över telefon måste få åklagarens medgivande
Den häktade får inte se på tv, lyssna på radio eller läsa tidningar. Den häktade får heller inte umgås med andra häktade.

Den institution som är ansvarig för den häktade är Kriminalvården och som häktad sitter man i ett så kallat häkte. Om den häktade har restriktioner får den fortfarande skicka brev till sin offentliga försvarare, utan granskning av åklagaren. Hon eller han har också rätt att träffa häktesprästen.