Vad är Skadestånd?
Sakskada
En sakskada innebär en fysisk skada på egendom, vilket kan vara både på fast egendom (mark och jord) som på lös egendom (hund, båt, bil). En sakskada kan exempelvis innebära en förgiftad katt, en repad bil eller en skadad cykel.
Ett djur är i skadeståndsrättslig mening att likställa med en sak, varför du kan söka ersättning om ditt djur skadas på något sätt.
För att exemplifiera detta kan man se till ett rättsfall från Högsta domstolen från 1990-talet som handlade om en lös hanhund som hade gjort en tik dräktig.
Eftersom tiken enbart blev dräktig en gång om året och en kull med blandrasvalpar föddes, gjorde hunduppfödaren en ekonomisk förlust. Domstolen bedömde händelsen som en sakskada.
Skulle det vara så att din sak inte försämrats funktionsmässigt, men estetiskt, kan det föranleda ersättning eftersom en sakskada uppstått. En sådan estetisk förändring kan vara i form av att en del av en stol brinner, stolen får alltså en skada. Även fast stolen fyller sin funktion, den går att sitta på, har du lidit en sakskada. Även i fall där någon av dina saker skulle förloras kan du ha rätt till ersättning för sakskada.
Sakskadekategorin kan också omfatta en stöld. För att du ska lida sakskada krävs det heller inte att saken är förlorad för gott, utan om något av din lösa egendom stjäls och sedan kommer tillbaka en tid senare kan det omfattas av sakskadebegreppet.
Personskada
En personskada är en skada som är knuten till kroppen. En personskada kan både vara psykisk som fysisk.
Ett exempel på en psykisk skada är depression eller chocktillstånd. Exempel på fysisk skada kan vara en kniv genom foten eller ett brutet ben.
Om någon närstående drabbas av en fysisk skada som leder till en psykisk skada hos dig, kan du ha rätt till skadeståndsersättning för personskada. Det som krävs för din del då är ett läkarintyg på den psykiska skada du lidit. Att du blivit arg eller rädd kan därmed inte klassas som psykisk personskada.
Det är 2 kap. 1 § skadeståndslagen som reglerar personskador. Regeln kallas ibland också för den allmänna culparegeln. Som huvudregel krävs det uppsåt eller vårdslöshet från skadevållaren för att du som skadelidande ska ha rätt till ersättning. Det kan enklare uttryckas som att den som orsakar skada genom uppsåt gör det med medvetenhet. Med vårdslöshet menas inom skadeståndsrätten att den skadevållande agerat på ett sätt som en normalt aktsam person inte skulle agera, den skadevållande har varit klantig.
Ren förmögenhetsskada
En ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som uppstått utan relation till sak- eller personskada. Exempel kan det vara ökade utgifter eller försämrade inkomster.
Hur en ren förmögenhetsskada kan uppstå kan exempelvis vara genom att en redovisningskonsults klient sprider negativa rykten om konsulten, så att den går miste om nya klienter.
I detta fall har varken redovisningskonsultens kropp eller sak skadats, utan den rena förmögenhetsskadan har uppstått “i sig”.
Inom svensk skadeståndsrätt krävs det i regel att ett brott lett till ekonomisk skada för att ren förmögenhetsskada ska leda till skadestånd. Med detta menas att om en handling orsakar ren förmögenhetsskada, men handlingen är inte straffbar, är det som huvudregel inte möjligt att få skadestånd. Vanligtvis är det den som genomfört brottet som blir skadeståndsskyldig. I undantagsfall kan även den som hjälpt gärningsmannen att utföra brottet blir skyldig att betala skadestånd.
Om en anställd begår ett brott i tjänst som föranleder ren förmögenhetsskada, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala skadestånd. Denna regel, som stadgas i 3 kap. 1 § skadeståndslagen inskränks däremot med hänsyn till 4 kap. 1 § skadeståndslagen, som säger att det krävs synnerliga skäl för att arbetsgivaren ska bli skadeståndsskyldig.
relaterade rättsområden
© Advokatlaget AB. Alla rättigheter reserverade
